Att dominerar ett bärg

Vi har varit på gran kanarjia ijen ock visat var skåpet ska stå! Dena gången traskadifierade vi inte ijenom någon töntig öken... det är för lät! om man ska ha en riktig utmaning så är det sykeln som gäler. Som ni trogna läsare vet så har jag ock kossan redan tränat lite på syklifiering fast vi inte behövde tränsa presis... hihi... profs! Fast inte ala är profs som vi... henke och ämma och soffi och ämmas papa och soffis papa okså (sama) försökte okså sykla... inte så bra.

Bara för att börja med för att perspektivifiera saker så kan jag beräta att sykla på gran kanijara är ingen lek... för såna som inte är profs ialafal. Som man kan se på bilden här så började jag ock kossan lite lät med att sykla sakta och låta dom andra ta ut sig frame i täten (det gik fort) Vi skule sykla uppför en liten kulle skule man kunna säga. det kändes så ialafal för mig ock kossan. Alla andra segifierade totalt ock orkade inte ens sykla på riktit. svagt! Jag ock kossan fik helt enkelt sykla förbi förbi alla slöisar ock vänta på att dom andra skule släpa sig up.

Sen när vi hade syklat upp så pasade vi på att solifiera oss lite medans vi väntade på dom andra slöisarna. skönt! Man kan se på bilden hur amatörisarna försöker släpa sig up för den läta backen i bakrunden. Jag ock kossan blev egentligen bruna som brändifierade peparkakisar fast det inte syns så bra på bilden.

Om jag ska samanfata hur jobig deta var med ett ord så får det bli... "pfff...."